Vintertid och materialism
Som en bunt idioter samlas svenska folket framför Kalle Anka år efter år,
för att se den retarderade tjuren Ferdinand bli slaktad av en matador.
Julafton är ett bra tecken på att vi lever i en materialistisk värld,
år efter år blir jag av detta upplärd.
Jag är ingen materialistisk kille,
alltså gråter jag inte om jag inte får det jag ville.
På fritiden kan jag emellanåt vara ganska lat
men ogillar ändå att få allt på guldfat.
Jag tycker det är obekvämt att ta emot gåvor som är dyra
och tycker otrogna bör brännas med syra.
Jag gillar inte heller överklassvin
som tror de kan titta ner med en förnedrande min.
Den som över att inte fått diamanter blir besviken,
borde dränkas i choklad, som den feta i Kalle och chokladfabriken.
Folk som försvarar sig med krokodiltårar
fattar inte att dom sig själva sårar.
Eftersom jag hatar kyla är jag på vintern ganska folkskygg
medan jag på sommaren känner mig trygg.
Jag flyr någon gång om året till varmare breddgrader,
för att komma undan rutinen och slippa få spader.
En del ser mig som dum när jag egentligen är ganska smart,
ibland dricker jag sprit för att glömma vårt svenska klimat.
Jag skulle aldrig kunna tänka mig att ha en liggande lugg
och stressas förövrigt av obligationer som plugg.
Känner jag mig pressad kan det hända att jag tar löpet,
detta betyder oftast att man blir utskälld på köpet.
Man måste i detta stela samhälle vara snäll,
annars är det ingen som glömmer att ge dig skäll.
Folk är experter på att den ”onormala” kritisera
och vill styra dig som om du vore en gubbe gjord av lera.
Någon gång ibland kan även jag spåra på fyllan
och ja även jag har då tagit någon okänd på hyllan.
Mannen föddes ju faktiskt med två hjärnor
och kan därför efter en bitchslap se stjärnor.
Därför tycker jag att ni damer bör ha hänseende med detta
eftersom jag och andra killar ibland bara vill bli belåtna och mätta.
Killen söker alltså ofta efter en utmaning
så inför kvällen ger jag er här en förvarning.