Egyptenresan del III

Så fort bossens öl var lite tom fylldes glaset med en ny, bossen var långt ifrån arg till skillnad från lilla My.

En annan sådan var en doktor i åldern tjugofem, han gav oss tabletter för att hålla upp vår lem.

Doktorn var flummig men ändå smart, nämnde man Gud eller Politik fick han en jävla fart.

 

Den tredje stora stjärnan jag vill nämna, är vår kära holländare som vi blev tvungna att lämna.

Om ni tycker någon är galen, var han garanterat värre. Jämförbar var hans polare med några celler färre.

Att hota en blomförsäljare med pistol kanske är lite väl men enligt han själv hade han gott om skäl.

Vi var ute och festade en kväll med vår holländska vän, som vi hade väntat oss blev han dock utslängd sen.

Toalettstädaren lurade på oss falsk extacy och trodde han gjort ett smart drag, det slutade dock med att han av oss fick äta slag

Jag var så korkad att vi hamnade i kläm med ryssar utan spärrar, självklart kommer då holländaren och situationen förvärrar.

När vi var påväg hem var jag väldigt trött och somnade på en fin jolle, jag blev då snabbt väckt av en egyptisk stolle.

 

Sist men inte minst väntade den långa resan hem, på tax-freen hade jag behövt en livrem.

Jag gick runt skakande som en alkoholist som sökte efter något att svälja, jag var som ett barn vid godiset och hade svårt för att välja.

Resan hem är hemsk, ni som rest vet detta. Vi satt trångt, obehagligt och var långt ifrån mätta.

Vi satt mitt i gången omringade av bebisar som älskade att skrika, man måste då visa sig mogen och inte ge vika.

Man ska sitta fint på sin plats och med ett leende stråla, sanningen är att jag då vill ställa mig upp och detta vråla:

”Din äckliga lilla skit, måste du lipa mer än pojkarna från Bromma? Och du som är far kan väl förfan tysta din avkomma”.

När vi landat hinner vi precis både buss och tåg i all stress. Den största reaktionen på kylan är tung tristess.

Jag rekommenderar starkt att fly den svenska vintertiden till en annan ort. Så varför inte packa väskan och dra från detta helvete fort?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0